Göteborg · Norra Hamngatan 16, Göteborg · 4 event
Ons 25 mar · 18:00
Tyska kyrkan | Deutsche Christinenkirche
Norra Hamngatan 16, Göteborg
”…nunnorna i Santa Radegonda-klostret är kända som de bästa sångerskorna i Italien […] som fyller hjärtat med häpnad…”, rapporterade domherren Filippo Picinelli år 1670 när han bevittnade Chiara Margarita Cozzolanis musikaliska gärning i sitt kloster Santa Radegonda. Cozzolani var under många år en framstående kompositör, och på denna konsert framför vi hennes mest välkända och uppskattade verk: Vespro della Beata Vergine. Program: Chiara Margarita Cozzolani (1602 - 1678) – Vespro della Beata Ve
Tor 26 mar · 18:00
Tyska kyrkan | Deutsche Christinenkirche
Norra Hamngatan 16, Göteborg
”…nunnorna i Santa Radegonda-klostret är kända som de bästa sångerskorna i Italien […] som fyller hjärtat med häpnad…”, rapporterade domherren Filippo Picinelli år 1670 när han bevittnade Chiara Margarita Cozzolanis musikaliska gärning i sitt kloster Santa Radegonda. Cozzolani var under många år en framstående kompositör, och på denna konsert framför vi hennes mest välkända och uppskattade verk: Vespro della Beata Vergine. Program: Chiara Margarita Cozzolani (1602 - 1678) – Vespro della Beata Ve
Ons 6 maj · 17:00
Tyska kyrkan | Deutsche Christinenkirche
Norra Hamngatan 16, Göteborg
1600-talets Venedig utgjorde på många sätt en kontrast mot övriga Europa, med sin månadslånga karneval och sexuella frigjordhet. Det var i denna miljö som Claudio Monteverdi verkade, och kanske var det inte så uppseendeväckande som man först kan tro att han, när han valde att tonsätta en kärleksdikt, gjorde det för två mansröster. Dikten är från början upplagd som om en person beskriver sin kärlek till en annan – könstillhörighet lämnas helt okommenterat – och denna text har Monteverdi omvandlat
Tor 7 maj · 17:00
Tyska kyrkan | Deutsche Christinenkirche
Norra Hamngatan 16, Göteborg
1600-talets Venedig utgjorde på många sätt en kontrast mot övriga Europa, med sin månadslånga karneval och sexuella frigjordhet. Det var i denna miljö som Claudio Monteverdi verkade, och kanske var det inte så uppseendeväckande som man först kan tro att han, när han valde att tonsätta en kärleksdikt, gjorde det för två mansröster. Dikten är från början upplagd som om en person beskriver sin kärlek till en annan – könstillhörighet lämnas helt okommenterat – och denna text har Monteverdi omvandlat